jag tänker på det ibland. och slår samtidigt dubbelknutar på mig själv. jag får ont i magen på samma gång som mina känslor kokar över. för jag vet ju; jag har det bra nu. det är enkelt och okomplicerat, precis som jag behöver. rakt på sak, motsatsen från allt det andra. från allt det där vi var. jag vet ju det.

jag borde berätta om min helg, för den var helt och hållet bäst.
i fredags efter jobbet stressade jag för att hinna packa klart det sista, kl2 rullade jag och andreas mot stockholm. vid halv7 fick jag reda på att vi skulle på en minikryssning till åland och 1timme senare var vi ombord på båten. efter taxfree och krubb blev det drinkar till liveband som körde playback(?).
lördagen spenderades uppe på däck med vitryssar och trubadur innan vi gick i land i stockholm igen. efter incheckning på amaranten och en dusch promenixade vi till grönan för nachotallrik och nån liten karusell. på väg tillbaka till hotellet stoppade vi på några vid-vattnet-barer, där vi nog drack dom äckligaste vitryssarna i livet.
igår blev det en skansensväng med apor, rostade mandlar och hitta nemo-firrar innan vi rullade hemåt igen. summa summarum;
andreas + hemma bra, men borta bäst + xantal vitryssar = pure awesomeness.

i thought i had a heart of stone, but now i'm in the danger zone

ok, lite trött är jag. känner rätt mycket för helg nu. helg och sömn. kramar också.
efter jobbet borde jag egentligen åka hem och städa, men jag tror inte riktigt orken finns idag, den känns långt borta. oklart om det hinner ändra på sig.

kom till jobbet för en stund sedan och inväntar första kidsen. tror jag ska kirra 1kopp kaffe och försöka vakna till liv. fast på något sätt känner jag mig så jävla vaken man kan bli. morgonen började liksom pretty awesome.

idag ska jag och babbsan mysa. laga kyckling/pasta/pesto, färga huvuden, ansiktsmaska och sånt. det blir nog lite greys också. och massa prat. och skratt. =kung.

i helgen har jag haft det awesome. har dessutom hunnit bli 1år äldre. linn antbro, 20år. betyder det att jag är vuxen på riktigt nu? jag får ju faktiskt köpa min egen sprit på systemet, men jag åker fortfarande som ungdom på bussen. och jag får inte åka på kryssning. och inte gå på vilken krog jag vill. 

i fredags var jag och andreas först hos kicki och sen hos alice och björn. på cykelturen därifrån lyckades jag dra min första vurpa som 20åring, fint.
i lördags blev det premiär på systemet tillsammans med min vapendragare thore. 1grattis och några lila påsar senare drog vi på stan med dennis. vid 5snåret korkade vi upp på linneagatan och resten av kvällen är 1minne blott. hade svinkul.
igår vaknade jag klockan8, fullt påklädd i bröderna thoressons soffa. efter att ha väckt upp thore, knicken och dennis tog vi oss en promenad ner till stan. senare mötte vi upp syrran på birsta för lite shopping. vid5 skjutsade dennis och obo ut mig till andreas. klockan7 hade vi det kult på restaurangen(stekhuset) och efter det såg vi inception på filmstaden. filmen var apbra och andreas är helt amazing.

inatt vaknade jag strax innan3 efter cirkus 2timmars sömn. känner att jag skulle behöva lite mer om jag ska orka med arbetspasset på drygt 10timmar, med vad gör det om 100år?

jag skriver nog egentligen alldeles för sällan numera. men jag har kommit på en sak; orden kommer liksom lättare när något gör ont, när hjärtat exploderar sönder, eller när allt bara känns sådär ihåligt. och jag mår faktiskt bra nu. skrattar inifrån, innerligt. även om känslorna lägger krokben för mig ibland. 

idag har jag och andreas varit effektiva, produktiva och sjukt duktiga. vi har städat, handlat, bakat, lagat mat och sånt som jag aldrig trott jag skulle kunna vara bra på tillsammans med någon på det sättet. lite svammel kanske, jag är trött.

jag var förresten i stockholm i helgen. åkte ner med dessa 2 + robban, jimmy och svedberg i torsdags. och i fredags kom emma, elin, sjöberg och forra. det var rätt galet och oftast hur kul som helst. man skulle ha druckit lite mer bara... ehehe

lätt bästa. dom här får mig liksom alltid att asgarva på något märkligt sätt.

jag blev liksom tom i lördags. kände ihåligheten alldeles för mycket. valde att tro det värsta, försökte på något omöjligt sätt att förbereda mig för att säga hejdå. mådde pyton och ville slå mig själv över käften. jag är liksom inte redo att förlora dig än. inte någon. hjärtat skulle inte klara av det.